En befolkningsmängd som minskar år efter år, klassiska fastigheter som rivs och en skuldsatt kommun. Bräcke är idag en plats där många invånare får kämpa för att hitta framtidstro. 

Bräcke är med drygt 6000 invånare en av Sveriges minsta kommuner. Beläget i östra Jämtland, mittemellan Sundsvall och Östersund, är Bräcke nog för många, om någonting, bara ett snabbt stopp på vägen mot andra destinationer. Men för folket som bor där är det förstås något mer.

Befolkningsmängden i kommunen har stadigt och nästan årligen sjunkit sedan kommunen grundades 1971. En konsekvens av folktappet är att fastigheter står, om inte helt, så åtminstone delvis tomma. Den höga vakansgraden ihop med kostnaderna för underhåll gör det svårt för kommunen att få pengarna att gå runt. Därför har rivningar blivit en av kommunens största åtgärder för att rädda ekonomin.

– Det är ju aldrig lätt att ta beslut att riva någonting, men jag kan inte begära att våra skattebetalare och våra medborgare från hela kommunen ska stå för att vi gör ett underskott i vår bostadsverksamhet, säger Richard Nilsson (S), ordförande för kommunstyrelsen.

Men rivningarna är långt ifrån populära hos alla Bräckebor. Det är framför allt den planerade rivningen av en fastighet i centrala tätorten, Hantverksgatan 21, som möts av motstånd från många. Egenföretagaren Calle Grönvik är en av de som engagerat sig i att försöka stoppa rivningen. Tillsammans med andra näringsidkare har han bildat Framtidsgruppen i Bräcke.

– Vi vill ju köpa den här kåken och göra om den till en bostadsrättsförening, säger Calle Grönvik och fortsätter.

– Vi har dialog med kommunen men hittills har de sagt hårdnackat nej. Det är många med mig som tycker det är Bräckes finaste hus, visserligen byggt på 50-talet men det är ju ett fint råämne för att utveckla, säger Grönvik.

Margaret Norgren Persson har haft sin frisörsalong i källaren på Hantverksgatan 21 i över 28 år. När beskedet kom att fastigheten skulle rivas informerades alla hyresgäster om att de skulle behöva flytta. Alla utom Margaret. 

– Jag fick läsa om beskedet i tidningen och fick själva höra av mig till kommunen, säger Margaret.

Kommunen glömde bort Margarets frisörsalong, vilket innebar att hyresavtalet med henne aldrig sades upp. När Margaret sedan talade om för kommunen att hon inte var intresserad av att lämna omgående, hade kommunen inget annat väl än att skjuta på rivningen. 

– Jag ville lämna på mina egna villkor och avsluta på ett värdigt sätt, säger Margaret.

Efter vidare förhandlingar mellan Margaret och kommunen står det klart att hon kommer att lämna Hantverksgatan 21 i slutet av juni, men hon är fortfarande inte nöjd med rivningsbeslutet. 

– Det är ju bara tråkigt. Det tycker nog alla förutom de som bestämmer, säger Margaret.

Rivningarna har gjort det svårt för en del Bräckebor att känna optimism inför framtiden, Margaret är en av dem.

– Det är blandat, jag vill försöka men det är lite svårt när man börjar prata om det för då blir man bara arg, irriterad och ledsen, säger hon.

Margaret med hennes frisörsalong är en av småföretagarna i Bräcke som påverkats av kommunens beslut. En annan är Ove Kjellberg från Kjellbergs motor som tidigare var ordförande för föreningen Företagarna i Bräcke. Kjellberg var bland annat med när idéen om att bygga en skidtunnel först bollades upp i kommunen. 

– Vi i Företagarna var emot tunnelidén. Vi fick förklarat till oss från kommunchefen att kommunen inte skulle äga, inte skulle bygga, inte drifta, inte skulle nåt sånt. Men så blev det ju inte, säger Ove Kjellberg.

Henrik Kvist, ekonomichef Bräcke kommun, bekräftar att den initiala planen från kommunens sida var att inte gå in med mer än 9 miljoner kronor, resten av pengarna skulle komma från privata investerare. Det var heller inte tänkt att kommunen skulle stå för byggandet eller driften, men efter att ha misslyckats med att hitta tillräckligt många privata investerare fick kommunen göra det mesta själva. Bland annat genom att starta ett eget driftbolag och pumpa in mer pengar från egen ficka. 

En utredning genomfördes tidigare i år för att ta reda på vad kommunen ska göra med tunneln, där beslutet har landat i ett försök till försäljning. 

– Vi har intressenter, några stycken. Projektet är lite grand i startgroparna men när det väl kör igång så ska det nog gå ganska fort. Men säker kan jag aldrig vara, säger Richard Nilsson (S).

Calle Grönvik från Framtidsgruppen i Bräcke ser på skidtunnel-projektet som ett stort misslyckande för kommunen. 

– Det stora debaclet som kommunen ägnat sig åt, det är ju skidtunneln i Gällö. Den har satt hela kommunens ekonomi på pottan, och det är ju vi alla överens om nu, säger Calle Grönvik. 

Grönvik bor idag i Sundsvall men är både född och uppväxt i Bräcke. Engagemanget för kommunen finns alltjämt kvar och han vill likt Margaret Norgren Persson se en ljusare framtid för Bräcke kommun.

– Vi vill försöka utveckla, och vi tycker inte att kommunen är inne på rätt spår nu med alla rivningar.  Vi tycker att man förstör tillgångar och kanske borde vila på hanen för att se om det inte finns en uppsida framöver. För det kan komma, definitivt. Men då är man rökt om man inte har något kvar, säger Calle Grönvik.