Dcase har intervjuat nuvarande och tidigare tjänstemän i Bräcke som vittnar om en tystnadskultur. Trots dåliga arbetsförhållanden är anställda rädda för att kritisera ledningen. – Om folk skulle veta hur illa det är skulle de bli chockade, säger Mikael.
I en liten kommun där många vet vem man är finns rädslan att ett dåligt rykte från tjänstemannaledningen försämrar chanserna för ett framtida jobb.
– Jag var inte säker på att jag ville prata med er. Jag hoppas verkligen inte att man får reda på vem jag är, för det kommer ge konsekvenser för mig som person, säger Maria.
Mikael beskriver samma rädsla.
– Det är ett väldigt dåligt ledarskap, har varit i många år. Det vet nog de flesta om, men vem törs säga det till högsta chefen? Man riskerar sitt jobb, man blir bestraffad, säger han.
Som tjänsteman i Bräcke upplevs du som besvärlig när du kommer med egna idéer och kritiserar ledningens beslut, berättar personer som varit på insidan. Arbetsmiljön har lett till sjukskrivningar, utköp och egna uppsägningar.
– Man ses inte som en person, utan de vill att man ska vara som en maskin och bara göra, inte visa känslor eller tankar. Ibland känns det som att man inte ska göra heller, jag får många nej på förslag som jag ger, säger Maria och tillägger att hon känt av små straff som anställd.
– Det var småsaker, inget olagligt men sånt som gör livet sämre, jobbigare och tråkigare. Det är nog inte någon strategi för att tvinga bort någon, men snarare en jargong av “den här personen upplever jag är besvärlig mot mig så varför ska jag vara trevlig tillbaka”, säger hon.
Mikael berättar om hur han istället blivit utfryst på arbetsplatsen och under möten. Han upplevde att ingen pratade, hörde av sig eller brydde sig om.
– Jag blev uttittad under ett möte. Cheferna bara stirrade mig rätt i ögonen bara för att jag skulle tröttna och vilja sluta, säger han och tillägger.
– Kommundirektören framförde bara kritik. Under medarbetarsamtalet fick jag bara höra allt dåligt och han talade om för mig att jag skötte jobbet dåligt. Jag hade absolut områden jag behövde förbättra, men det är ju inte så svart eller vitt, säger han.
Samtidigt berättar de vi pratat med att det finns en press att prestera, men inget stöd från ledningen.
– De kräver, men ger inga resurser. Det blir så svårt att jobba då, säger Lars.
Maria berättar om hennes upplevelser från tjänstemannagolvet.
– Ibland känns det som att tjänstemännen vill mer för Bräcke kommun än vad ledningen vill.
Hon berättar vidare att något man sa när hon började på kommunen var att “starka kvinnor mobbas iväg”.
– Jag har själv sett det, kvinnor som har tvingats sluta. Väldigt, väldigt kompetenta kvinnor. Jag har känt samma press, man känner sig knölig för organisationen, säger hon.
Ingen av namnen är källornas riktiga namn.