Snabba utredningar, inget eget inflytande, allt ska ske på deras villkor och i den takt det kräver, annars blir du utan lön. Detta kan man uppleva som anställd psykolog hos det privata bemanningsbolaget Bonliva Care AB.
– Jag kände mig utnyttjad under miserabla och omänskliga förhållanden, så beskriver psykologen Eva Bergendal sin tid som anställd i det privata bemanningsbolaget Boliva Care AB som utfört utredningar åt barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland.
Eva Bergendahl är nu pensionär men kan blicka tillbaka på ett liv som innehåller 45 års erfarenhet av neuropsykologiska utredningar. Hon har större delen av sitt liv jobbat inom den offentliga sektorn. Mellan oktober 2022 och juni 2023 jobbade hon som konsult psykolog hos Bonliva Care AB, en erfarenhet som inte liknat något annat.
– Jag såg en stor skillnad då jag kunde jämföra hur det är att vara offentligt anställd kontra privat anställd, det är en stor skillnad, säger hon.
Kvantitet före kvalitet
Eva berättar att hon upplevde en stor skillnad på flera olika sätt. Ett sätt som stack ut och som förvånade henne mest var den låga standarden på kvaliteten.
– Psykologerna har inte en större roll i planeringen av psykiatrin, det lätt blir ett ensidigt medicinskt perspektiv. Som anställd inom regionen har jag själv haft ett inflytande över takten i arbetet. Jag trivs väldigt bra med det, att jag själv har haft ett inflytande över hur jag lägger upp jobbet så att det passar både patienten och min arbetstid, säger Eva.
Hon fortsätter:
– När jag kom in i det privata, Bonliva, visade det sig finnas speciella krav som jag måste uppfylla. De hade alltså i avtalet med regionen bundit vid ett visst antal utredningar på viss tid. Jag kunde inte styra takten i mitt arbete. Det blev så illa att en sekreterare där skickade nya namn fast jag inte var klar med dem jag höll på med. Jag kände mig ungefär som i Charlie Chaplins film Rampfeber, det löpande bandet som går snabbare och snabbare. Jag kan inte ha en sån här arbetstakt och det är väldigt otillfredsställande för både mig, patienter, föräldrar och skolor. Jag kände mig bara utnyttjad under miserabla och omänskliga förhållanden.
Industrialisering av psykiatrien
Under Evas 45 år inom yrket har hon sett en hel del, men som situationen ser ut idag tycker hon är oacceptabelt. Enligt henne så handlar psykiatrin numera mer om privata bolag som ska tjäna pengar på kontrakt med regionen. Patienter ses som produkter, utan någon större hänsyn till dem. Fler kontrakt ger mer pengar, därför ska det utredas snabbt och gå på ett löpande band.
– För att de ska tjäna pengar då och dela ut till aktieägarna, så pressar de konsulterna. Det ska gå så fort som möjligt utan någon hänsyn till patienterna. Jag är van vid att arbeta med kvalitet, men mitt sätt att jobba passade inte in i deras system. Det var omöjligt att göra ett bra jobb. Tyvärr visade det sig att detta arbetssätt även har börjat smyga sig in i den allmänna vården, att man tar över det här industrialiserade utredningsschemat. Man pratar om “produkter”, fast det handlar om människor, säger Eva.
En annan skillnad hon upplevde var sättet man får möda för arbetet. Som anställd hos regionen fick hon en klassisk lön som man får i slutet av månaden, då hon får betalt för de timmar hon jobbat. När hon sedan började jobba hos Bonliva var det helt annorlunda.
– Jag behövde bli klar med utredningarna för att få betalt. Så till slut blev jag klar med alla momenten i 13 omfattande utredningar. Men jag fick ju inte betalt, jag började jobba från oktober men jag fick första lönen i februari. Då förstår du vad det ställer till med, både detta arbetssystem och produktionssystem. De använder alla sätt som behövs för att det ska gå snabbt, avslutar Eva.
Regionen har ingen insyn under arbetets gång
När regionen är i behov av att göra utredningar kan de upphandla det med privata bemanningsbolag. Mängden utredningar som ingår i avtalet baseras utifrån hur många det privata bolaget uppfattar att de klarar av och hur många som regionen behöver göra. Arbetsuppgifterna är samma som om regionen skulle ha gjort utredningarna själva. Samtidigt kan inte regionen svara på om det erbjudande som avslöjades i DCase tidigare granskning, är rimligt. Enligt Regionen själva så har de ingen insyn i hur de privata bemanningsbolagen använder sina resurser eller vilka krav som ställs på psykologerna.
– Region Västernorrland har full koll på hur många utredningar vi avropar och följer upp dessa. Någon insyn i hur företagen väljer att prioritera sina resurser eller vilka krav de ställer på sina anställda har vi inte. Detta är en köpt tjänst från ett privat företag. De gör själva prioriteringar i hur många utredningar de har kapacitet att genomföra, Mats Gidlund, verksamhetschef, specialiserade barn- och ungdomspsykiatriska vården.
I nuläget hyrs inga psykologer in i Region Västernorrland. Enligt Mats klarar regionen just nu av att möta de behov som finns när det gäller utredningar inom ordinarie verksamhet.
– Region Västernorrland har genom ett strategiskt målinriktat arbete inom Barn- och Ungdomspsykiatrin genomfört ett arbete som resulterat i att vi idag når vårdgarantin på 90 dagar för samtliga nybesök och behandling uppstarter inom hela länsmottagningen, säger Mats Gidlund.
Inget svar från Bonliva
DCase har under senaste veckan försökt nå Bonliva men utan framgång. Det enda svar som givits kom från den nuvarande HR och bemanningsansvariga, och det lyder:
“Det är inget jag kan uttala mig om, jag vill inte diskutera det med journalister. Du får kontakta vår VD Ted Bergman som kan ta det med er.”
Ted Bergman har även han kontaktats i en vecka, men inte gått att nå för en kommentar. Mail har även skickats till vice VD på bolaget samt HR och bemanningsansvarig, men även där utan svar.
Eliam Fanberg
Fredrik Esaac
Viktor Svensson
Jesper Stridsberg