Krögaren tar över restaurangen i Grönborgs med sitt egna bolag men studentkåren är missnöjd med samarbetet.
– Det var på krögarens premisser, säger Petra Österberg, dåvarande ordförande i linjeföreningen Mytec.
Sundsvalls studenter är nedstämda över kårhusets konkurs, men studentlivet fortsätter med aktiviteter och fester utan ett kårhus att gå till. Studentkåren får två månader på sig att lämna sina lokaler i Grönborgs.
Konkursförvaltaren får i uppdrag att hitta någon som vill fortsätta driften av restaurangen på Grönborgs, och snart står det klart att det blir samma krögare som precis avgått som VD för det konkursade kårbolaget SSK, som ska ta över med ett eget aktiebolag. Den första mars 2019 slår restaurangen upp portarna igen.
Flera personer som vi har intervjuat i vårt arbete har höjt på ögonbrynen över det faktum att det bolag som krögaren tog över restaurangdriften på Grönborg med grundades redan i oktober 2017, alltså innan konkursen av SSK. Men det har visat sig att bolaget skapades som ett så kallat lagerbolag. Ett lagerbolag skapas endast för att säljas och är ett sätt att snabbt få till stånd en affärsverksamhet. En generalfullmakt som vi tagit del av visar att krögaren förvärvade bolaget den fjärde februari 2019. Vi kan därigenom dementera att krögaren grundat eller förvärvat bolaget innan konkursen av SSK.
Krögaren hade vid övertagandet av hyreskontraktet för Restaurangen i Grönborg, tre konkurser och ett par tingsrättsdomar i bagaget. 2002 dömdes hon för bedrägeri och 2010 för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. En person som tidigare har arbetat för krögaren på en restaurang i Sundsvall, säger att han blev förvånad när han såg att det var hon som skulle ta över verksamheten på Grönborg.
– Det var känt att det var mycket mygel när hon drev det bolag som jag arbetade för. Pengarna från entrén gick rakt ner i fickan, löner betalades ut svart och det var mycket strul och knas, säger han.
Krögaren har fått läsa all den kritik som framförs mot henne men har valt att inte bemöta kritiken.
Även studentkårens tidigare ordförande Tobias Schelin ställer sig frågande till det nya upplägget.
”Det jag tycker är intressant är att Skifu gav krögaren fortsatta fördelar. Man flyttade betalningsdatum på flera månadshyror. Man gjorde en betalningsplan där man sa att hon skulle få betala nästkommande år, trots att man visste att hon hade drivit flera bolag i konkurs. Man hade noll underlag på att hon skulle gå plus.”
Tobias Schelin
Enheten för serveringstillstånd gjorde 2013 en utredning som vi har tagit del av. Där kan vi läsa att krögarens företag då hade stora skatteskulder och fordringar hos Kronofogden. Stora skulder är något vi kan se har varit återkommande för krögaren genom åren. Trots det valde Skifu som är ett bolag som är helägt av kommunen att bevilja henne ett nytt hyreskontrakt.
I Skifus internutredning som utfördes 2020 av KPMG, kan vi läsa att “Skifu har, i samband med att restaurangens konkurs avslutats, bokfört en konstaterad förlust uppgående till 329 000 kronor. Förlusten avsåg bland annat obetalda hyror”.
Urban Simander som är fastighetsutvecklare på Skifu förklarar för oss hur det går till när Skifu väljer en hyresgäst.
– Vi kollar vad företaget har för affärsplan och vad de haft för budget de senaste åren. Sedan ser vi om det finns en rimlighet i det. Är det ett nystartat bolag så begär vi ut en bankgaranti från banken så att vi kan se om det är möjligt för dem att komma igång, så att vi vet att vi får in hyrorna. Ifall en person inte kan betala då hyr vi inte ut, säger han.
Varför inte det gjordes i fallet med Grönborgs vet han inte eftersom det var den tidigare VD:n för Skifu som skrev avtalen.
Vi har varit i kontakt med Skifus tidigare VD som hänvisar alla frågor till Skifu. När vi frågar Skifus nuvarande VD, Anette Bergman om det här vill hon inte kommentera, utan hänvisar till att det pågår en polisutredning. Hon skriver i ett mejl till oss:
”Med tanke på pågående polisutredning kan vi inte kommentera detta ytterligare”
I samband med att SSK gick i konkurs omarbetades avtalet om bidragen för utvecklingen av Sundsvall som studentstad som kommunen gav till SKS, Studentkåren i Sundsvall, och Skifu. Tidigare hade de fått en miljon vardera men nu omfördelades bidraget så att SKS fick en halv miljon kronor och 1,5 miljoner kronor gick till Skifu. I de nya avtalen övergick ansvaret för restaurangverksamheten från SKS till Skifu. I en tjänsteskrivelse som föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna avtalet står det:
”SKIFU ska utifrån det syftet utveckla lokalerna i kvarteret Grönborg, samarbeta med Studentkåren i Sundsvall samt erbjuda café- och lunchverksamhet under dagtid för studenter och kringliggande verksamheter, det ska finnas möjligheter att boka middagssittningar och dylikt, samt att lokalen ska vara öppen kvällstid för studier eller rekreation. Restaurang- och caféverksamheten i Grönborg bedrivs idag av annan aktör och därmed är SKIFU:s motprestation i avtalet säkerställd.”
Att motprestationen i avtalet var säkerställd i och med att krögaren tog över driften på Grönborgs visar sig dock inte vara hela sanningen.
Studenterna var glada över att återigen ha en lokal att gå till, men från att ha haft ett eget hus på Köpmangatan, där de kunde styra och ställa som de ville, hade de nu hamnat i en situation där de var helt beroende av en extern aktör.
Krögaren sa till Sundsvalls Tidning inför återöppnandet av restaurangen att allt skulle fortsätta som vanligt, men hon sa också att hon inte skulle säga nej till större företagsbokningar till förmån för studenterna.
Men flera studenter säger till oss att de upplevde att Grönborgs blev mer otillgängligt för dem efter att krögaren tagit över restaurangen med sitt egna bolag.
För Caroline Wendle som varit vice ordförande i SSK, resulterade allt i en personlig konflikt med krögaren.
– Jag var inte välkommen i restaurangen överhuvudtaget, jag blev informellt portad. När vi hade möte där med universitetsledningen fick jag smita upp för trapporna i smyg, säger hon.
Petra Österberg som var ordförande i linjeföreningen Mytec var också en av de som var missnöjda med situationen.
– Under den här perioden var det enormt svårt att bestämma saker. Det var på krögarens premisser, säger hon.
Studenterna ville skriva ett samarbetsavtal för att alla parter skulle veta vad som förväntades av dem. Till en början var krögaren positiv till det eftersom att det skulle generera klirr i kassan berättar Tobias Schelin. Men studenterna var inte nöjda med avtalet. Studentkåren skulle betala 300 000 kronor per år till krögaren och för den summan skulle de bland annat få viss tillgång till puben och billigare inträde till aktiviteterna.
– Det var absurda summor vi skulle betala och det var inte rimligt, säger Caroline Wendle, dåvarande vice ordförande i SSK.
Petra Österberg beskriver att det var svårt att samarbeta med krögaren och att studenterna inte längre fick tillgång till de lokaler de tidigare använt för möten och konferenser.
”Krögaren skyllde på att det var Skifus beslut. Att de inte ville samarbeta med studenterna”
Petra Österberg
Studenterna sa nej till samarbetsavtalet med krögaren.
– Att krögaren fick pengar av kommunen för att samarbeta och bereda plats åt studenterna visste jag inte då, det lärde jag mig först efteråt, säger Tobias Schelin.
Med Skifu i ryggen hade krögaren storslagna planer för Grönborgs. Fokuset flyttades mer och mer från studenterna. Det är en bild som flera studenter ger oss.
– Det irriterade många studenter, säger Lisa Svensson.
Men trots höga ambitioner fick krögaren en knagglig start eftersom alkoholtillståndet dröjde. Det skulle bli det första bakslaget av flera för det nystartade bolaget.