Nästan 20.000 personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga har skickats till den vinstdrivna leverantörtjänsten Rusta och Matcha – trots att det finns en risk att de bortprioriteras.
Flera uppger att programmet inte är till för dem.
– Leverantörerna jobbar stenhårt med dem de tror på. De andra struntar de i, säger Peter Pettersson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Sundsvall.
DCase kan visa att personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har skickats till programmet Rusta och Matcha, trots att mycket tyder på att de inte borde vara där.
Vi har begärt ut statistik från Arbetsförmedlingens statistikenhet. Under de senaste fyra åren har 19 223 unika individer deltagit i något av två arbetsmarknadsprogram, visar statistiken. De är ”Kundval Rusta och Matcha” som tagit emot 6 163 personer och ”Rusta och Matcha 2” som har tagit emot 13 060 personer. Alla med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga.
Programmen är i princip samma, men med vissa skillnader. Oavsett upplaga så är Rusta och Matcha inte till för dem som står för långt ifrån arbetsmarknaden.
En grupp som har svag konkurrensförmåga är bland annat personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Det skriver Arbetsförmedlingen i en återrapport från år 2023.
Det är tydligt att många personer med nedsatt arbetsförmåga står för långt ifrån arbetsmarknaden, då 80 procent av den gruppen har behov av stöd och anpassning, visar statistik från SCB. Därför är det oklart om programmet är lämplig för dem.
– Jag vet att funktionsvariationen ska viktas väldigt tungt i det här bedömningsstödet. Är det så att man har ett uttalat hinder och att det finns med i vårt system så hamnar man väldigt ofta i den här gruppen utanför Rusta och Matcha, säger Peter Pettersson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Sundsvall.
Så gör Arbetsförmedlingen sin statistiska bedömning genom AI
Arbetsförmedlingen använder sig av ett bedömningsstöd som hjälp för att ta beslut om en person ska gå till Rusta och Matcha.
Det är ett AI-verktyg som tar fram uppgifter om personen, till exempel ålder, kön, arbetslivserfarenhet och funktionsnedsättning, och bedömer om denna är lämplig för programmet eller om personen står för nära eller för långt ifrån arbetsmarknaden. Utifrån AI:s bedömning tar en arbetsförmedlare beslutet om personen ska få Rusta och Matcha.
Om verktyget visar att personen är lämplig för Rusta och Matcha, kan en arbetsförmedlare ändå göra bedömningen att inte skicka dit personen. Om verktyget visar att personen inte är lämplig för Rusta och Matcha, kan inte en förmedlare anvisa till Rusta och Matcha i praktiken.
Källa: Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Principen med Rusta och Matcha är att det bygger på lagen om valfrihet. Det innebär att den arbetssökande själv får gå in och välja bland leverantörer, som i sin tur ska hjälpa personen att få ett jobb, en praktikplats eller utbildning.
Vad är Rusta och Matcha?
Det är ett arbetsmarknadspolitiskt program som Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att utveckla år 2019. Programmet bygger på lagen om valfrihet (LOV) och det finns flera leverantörer som den arbetssökande kan välja mellan.
För att kunna delta i programmet behöver du vara minst 25 år och arbetslös på heltid.
Arbetsförmedlingen tar vid bedömningen hjälp av ett statistiskt bedömningsstöd och beslutar om den arbetssökande ska gå programmet Rusta och Matcha.
Källa: Arbetsförmedlingen
Leverantörerna får ersättning om de får ut en person i arbete eller utbildning. Det kan resultera i att de prioriterar bort de som har minst chans att komma ut i arbete, berättar Peter Pettersson.
– Tjänsten är inte gjord för dem. Leverantörerna hjälper de mest gångbara som de behöver jobba minst med. De har störst chans att få ett arbete, säger Peter Pettersson och fortsätter:
– I det här systemet så får man betalt. Leverantören får en liten dagpenning när personen är där, men det kan de inte leva på. Utan det kräver att deltagarna går ut i jobb, för då får leverantören en ganska bra slant.
En grov uppskattning visar att Arbetsförmedlingen betalat ut nästan 230 miljoner kronor i grundersättning till leverantörer som tagit emot personer med nedsatt arbetsförmåga.
Så mycket grundersättning får leverantörerna:
Leverantörerna får en grundersättning för den arbetssökande beroende på hur långt den står från arbetsmarknaden. Nivå A är personer som står närmast arbetsmarknaden, och nivå C är för dem som står längst ifrån.
Nivå A: 1 210 kronor
Nivå B (modell 1*): 1 364 kronor
Nivå B (modell 2*): 1 650 kronor
Nivå C: 1 980 kronor
* Nivå B1 och B2 är för att studera ersättningssystemets betydelse för hur leverantörerna jobbar. Därför skiljer sig grundersättningen och resultatersättningen.
Källa: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Så mycket resultatersättning får leverantörerna:
För att få resultatersättning, så krävs det att leverantören får ut personen i ett reguljärt eller subventionerat arbete senast två månader efter tjänstens slut, och arbetet ska ha en varaktighet om minst fyra månader.
Nivå A: 20 300 kronor
Nivå B (modell 1*): 32 400 kronor
Nivå B (modell 2*): 25 000 kronor
Nivå C: 38 000 kronor
*Nivå B1 och B2 är för att studera ersättningssystemets betydelse för hur leverantörerna jobbar. Därför skiljer sig grundersättningen och resultatersättningen.
Källa: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Tidigare analyschef kritisk – såg riskerna innan
Det finns fler som tycker att Rusta och Matcha missgynnar personerna som står långt ifrån arbetsmarknaden. Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen, valde att säga upp sig då hon tyckte att systemet brast.
– Vi visste att personerna som slussades dit inte kunde tillgodogöra sig den insatsen. Vi förstod redan från början att de hade väldigt små chanser att få ett jobb. Trots det, fick de som står långt ifrån arbetsmarknaden Rusta och Matcha. Det tycker jag var fel, säger Annika Sundén.
För en person med exempelvis funktionsnedsättning hjälper det inte att gå på föreläsningar, lära sig att skriva CV och få jobbcoachning – utan det krävs betydligt mer än så, tycker Annika Sundén.
– Man behöver ett nära stöd från personer som förstår och vet vad som krävs för en person med funktionsnedsättning, säger hon.
Gick programmet trots nedsatt arbetsförmåga
I Arbetsförmedlingens system har en person med funktionsnedsättning en kod för att den ska kunna identifieras i IT-systemet. Om en person med funktionsnedsättning inte har den koden hos Arbetsförmedlingen, så kan de hamna i programmet Rusta och Matcha, förklarar Peter Pettersson.
– Talar man inte om för oss att man har en funktionsnedsättning så syns det inte. Då står man som en vanlig arbetssökande, säger han.
Men det verkar inte riktigt stämma. Elliot, tillsammans med nästan 20 000 andra, fick ändå gå Rusta och Matcha.
Elliot, som egentligen heter något annat, hade hoppat runt som praktikant i några år när Arbetsförmedlingen tog beslutet att han skulle gå programmet. Han har en autismdiagnos som innebär nedsatt arbetsförmåga, som dessutom är kodad i Arbetsförmedlingen system.
– Det kändes konstigt. Man undrade om de ens har någon koll på funktionsnedsättningar och vad man behöver, säger han.
Elliots tanke stämde. Det finns inga leverantörer i Rusta och Matcha som är anpassade för folk med funktionsnedsättning, berättar Peter Pettersson.
Efter en tid hörde leverantören av sig till en bilfirma och undrade om de kunde ta in Elliot på praktik. Men det blev inte som han tänkt sig. Han blev utskälld av arbetsgivaren redan första dagen när de inte var nöjda med hans prestation. Elliot valde därefter att inte gå tillbaka till praktikplatsen.
– Jag blev så illa behandlad och ville inte gå tillbaka efter det, säger Elliot.
Fler är kritiska mot programmet
Personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är mer kritiska mot Rusta och Matcha än andra deltagare, visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
De har i genomsnitt lägre förtroende för handledarna, deltar inte i aktiviteter i samma utsträckning och tycker inte att heller att aktiviteterna är anpassade för dem.
Förutom Rusta och Matcha, finns programmet Steg till arbete och Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), som är till för personer med en funktionsnedsättning.
Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av Regeringen att utöka platserna på SIUS, för att personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga ska få bättre stöd.
Läs om arbetsmarknadspolitiken genom åren:
Historisk återblick: arbetsmarknadspolitiken
2007:
Reinfeldts regering beslutade om att införa ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, Jobb-och utvecklingsgarantin.
Tanken var att de som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen under en lång period, skulle få rätt coachning att hitta ett arbete.
Jobb- och utvecklingsgarantin delades in i tre faser. Under de första 150 ersättningsdagarna fick deltagarna hjälp av en jobbcoach att skriva CV och söka arbeten. I fas 2, det vill säga under de nästkommande 300 ersättningsdagarna, deltog man i utbildningar, arbetspraktik eller arbetsträning. Om man fortfarande var arbetslös efter 450 ersättningsdagar hamnade man i fas 3.
2014:
Stöd och matchning infördes och ersatte fas 1 och fas 2.
2015:
Efter mycket kritik påbörjades avvecklingen av fas 3. I början av år 2016 fanns nästan 40 000 arbetslösa i fas 3, enligt tidningen Dagens Arbete.
Dessutom vilseledde företag Arbetsförmedlingen och fick bidrag från myndigheten att ta in långtidsarbetslösa, som inte fick utföra meningsfulla arbetsuppgifter, visar en granskning från SVT. Det mynnade ut i en miljardindustri för företagen.
Arbetsförmedlingen betalade ut totalt 5,5 miljarder till företagen som tog in arbetslösa (2014). Arbetsgivaren fick 5000 kronor i anordnarbidrag per person, skriver SVT.
2016:
Efter 1 februari 2016 fick inga fler personer skickas till fas 3. De människor som fortfarande var kvar i fasen blev erbjuden extratjänster eller utbildning, enligt tidningen Dagens Arbete.
2019:
Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att utveckla programmet Kundval Rusta och Matcha (KROM). Den bygger på lagen om valfrihet. Varje arbetssökande får på egen hand välja en leverantör som de får coachning av.
2022: Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen, valde att sluta då hon var kritisk mot Rusta och Matcha. Hon ansåg att programmet inte gynnade personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden.
Har du känt dig utnyttjad på din praktikplats och har en funktionsnedsättning? Eller vet du något mer som kan vara relevant? Hör av dig till oss!
Mail: lindstrom.dcase@gmail.com
Maja Finn
Lova Lindström
Joakim Linder-Aronson
Läs tidigare delar av granskningen #EvigPraktikant: