Lagen säger att regionerna ska erbjuda en god och säker vård på lika villkor. Ändå avgörs dina chanser för ett beviljat kejsarsnitt på vart i landet du bor. Vår undersökning visar att traditioner och praxis påverkar den vård som gravida kvinnor får.

Några grundprinciper för exakt hur sjukhusen måste agera kring planerade kejsarsnitt finns inte. Ulrika Axelsson-Jonsson arbetar som utredare för Socialstyrelsen och var även projektledare för kunskapsstödet som myndigheten tog fram. Hon menar att anledningen till det här är att vetenskapen och professionen inte håller med varandra.

– För att Socialstyrelsen ska kunna ta fram rekommendationer, behöver de antingen baseras på vetenskap när det finns tillräckligt vetenskapligt stöd och det finns det inte i flera delar av det här området. Eller så behövs konsensus, det vill säga att professionen ska ha kommit överens om att i det här fallet ska vi göra på ett visst sätt, säger hon.

Idag visar statistiken tydliga skillnader mellan hur olika sjukhus förhåller sig till en önskan om ett planerat kejsarsnitt. Utan någon tydlig vägledning från varken forskningen eller professionen kan det bli olikheter i bedömningen.

– Det är nog mycket på grund av tradition och det finns ju i förlossningsvården. Vilken inställning man har till kejsarsnitt hör ju väldigt mycket ihop med hur starkt man ser på vaginal förlossning som det bästa för kvinnan och barnet. För det finns ju en del i professionen som har en väldigt stark uppfattning om det, säger Ulrika Axelsson-Jonsson.

Men att det inte finns någon tyngd i vetenskapen eller någon konsensus bland professionen är inget som Eric Hildebrand, förlossningsöverläkare på kvinnokliniken i Linköping tillhörande Region Östergötland, håller med om.

– Det var ju lite konstigt för det stämmer ju inte. Jag har varit på Socialstyrelsen och suttit med i grupper där man ska försöka få arbetssättet på förlossningen nationellt att bli mer lik den modellen som vi arbetar efter. För det stämmer ju inte, man vet att det inte är bättre med kejsarsnitt. Generellt är vaginal förlossning en fördel för kvinnan och barnet jämfört med kejsarsnitt men sen görs ju en individuell bedömning vilket som blir bäst för den enskilda kvinnan, säger Eric Hildebrand. 

Den psykologiska aspekten

Nathalie, Åsa och Annika är några av dem som vittnar om att de känt sig tvingade till att föda vaginalt. Dessa redovisas som förlossningar som gått bra, i statistiken och journalerna. Trots att kvinnorna fått psykiska besvär som följd.

Karin Källén, professor i epidemiologi och utredare på Socialstyrelsen, resonerar kring huruvida den psykologiska aspekten bör tas i beaktning.

– Förlossningsdepression kan man ju få av flera olika anledningar, sen är det väldigt svårt att analysera upplevelser och det finns ett patientnöje. De allra flesta kvinnor är faktiskt väldigt nöjda med sina förlossningar, säger Karin Källén.

En av tankarna bakom kunskapsstödet är enligt Karin att förhindra traumatiska förlossningar.

– De allra värsta förlossningarna är ju när kvinnan inte vill ha vaginal förlossning och hon tvingas till det och så sätter man igång och det går inte bra och sen avslutas det med ett akut kejsarsnitt där barnet eller mamman är påverkad från blodförlust. Det är ju det allra sämsta, säger hon.

Eric Hildebrand från Universitetssjukhuset Linköping reser ofta runt i landet och diskuterar förlossningsvården. När det gäller vittnesmål från kvinnor som känt sig tvingade in i en vaginal förlossning resonerar han följande. 

– Det är ju ledsamt om det är så. Jag tror att man bara får tänka att vi som jobbar med det här vi gör ändå vårt yttersta för att det här ska bli bra. Det grundar sig i någon slags godhet, att man vill göra gott för den som ska föda tänker jag, säger Eric.

Vart är det svårast?

År 2021 beviljade regionerna Jämtland/Härjedalen, Jönköping, Dalarna och Östergötland lägst andel kejsarsnitt i Sverige. 

– Vi tror på det normala födandet och det är det som är i fokus och det har vi ju jobbat med i många år tillsammans med teamet av barnmorskor, säger Eric Hildebrand. 

Eric vidareutvecklar.

– Jag har varit ute mycket i landet och pratat om det här ämnet för att det skiljer sig väldigt mycket runt om i landet. Alltså det beror väl på vad man har för resurser inom auroraverksamheten eller hur man nu väljer att kalla det. Hur mycket arbete man lägger ner på en gemensam planering med de här kvinnorna, paren och vad man själv har för inställning. 

Det skiljer sig som sagt mycket runt om i landet. Eric tänker att lösningen på problemet skulle kunna vara fler riktlinjer. 

– Om man går ner på mikronivå när det gäller förlossningsrädsla, då skulle man ju behöva ha mer nätverk mellan de olika enheterna. Att man skriver gemensamma riktlinjer för hur man ska handlägga förlossningsrädsla. Men det finns mycket tyckande så jag tror att det vore bra om det finns mer riktlinjer och en mer nationell konsensus och enhetlighet. För det blir väldigt konstigt om man i Göteborg har något slags möte och bestämmer om kejsarsnitt och sen i Stockholm säger de att man bara kan välja.

Är kvinnorna delaktiga?

Kvinnorna som vi talat med pratar om ett planerat kejsarsnitt som något man antingen blir beviljad eller blir nekad. Eric Hildebrand delar inte synen på frågan som svart och vit. 

– Jag blir lite intresserad av den vokabulären av att man ska få ett kejsarsnitt beviljat för det är som att vi är någon slags domstol men det är vi ju inte. Vi tycker att det blir väldigt svårt att göra på det sättet för vi gör en individuell planering tillsammans med kvinnan och partner. 

Eric Hildebrand fortsätter.

– Planen görs ju gemensamt med patienten så förhoppningsvis har ingen känt sig tvingad. Vi tvingar ingen att föda vaginalt utan planen görs tillsammans med patienten avseende förlossningssätt, det vill säga vaginal förlossning eller planerat kejsarsnitt. I journalen anges den förlossning som faktiskt blir, säger Eric.

Linköpings universitetssjukhus och Södersjukhuset skiljer sig markant i antal genomförda planerade kejsarsnitt. Trots detta verkar deras inställning kring kvinnornas delaktighet enhetlig. (trots att vittnesmål tyder på annat)

“Vi strävar efter att komma överens med kvinnan i beslut om förlossningssätt. Vi följer upp de kvinnor som bedöms behöva en uppföljning efter förlossningen av olika skäl. Vi har en samtalsmottagning som tar de flesta av dessa samtal och de utvärderar sitt arbete regelbundet”, skriver SÖS i ett mejl till oss.

Vart är det enklast?

De två regionerna som beviljade flest andel kejsarsnitt år 2021 var Region Stockholm och Sörmland. Vi sökte Södersjukhuset för en telefonintervju vid ett flertal tillfällen utan framgång. Hanna Åmark är sektionschef för obstetrik (läran om graviditet, förlossning och barnsäng) på kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm, och hon svarar oss via mejl.

“En indikation för kejsarsnitt kan vara en svårare förlossningsrädsla eller psykisk sjukdom. Det är således svårt att säga exakt vad en medicinsk indikation för ett kejsarsnitt är. I vissa fall kan bedömningen variera mellan olika läkare. För att det ska bli så lika som möjligt brukar vi diskutera patienter vid särskilda möten för att fatta beslut gemensamt”, skriver Hanna Åmark.

Alla sjukhus i Stockholmsregionen använder sig av samma regionala PM som behandlar förlossningsrädsla, men varje patient bedöms för sig. Hanna Åmark har inget svar på varför just sjukhusen i Stockholm beviljar flest kejsarsnitt i Sverige. 

Sjukhuset har inte heller något svar på vad de stora skillnaderna i landet kan bero på. Hanna meddelar att de följer upp när det gäller såna här frågor oavsett om det gäller vaginal födsel eller kejsarsnitt men kommenterar inte statistiken närmare. Hanna skriver även att det inte är upp till dem att bedöma vad som behöver göras för att minska skillnaderna mellan regionerna. 

Text: Calle Jonsson, Elham Mohamed