Tänk dig att…

Det är sent på eftermiddagen och du har precis kommit hem från fotbollsträningen. Du är trött och fötterna värker. Du slår dig ner i soffan och börjar kolla på dina sociala medier.

Det plingar till. Notis från Instagram. 

Din kompis har skickat en rolig meme. Du skrattar till.

“Vad är det här för konto?”, hinner du tänka. In, kolla, scrolla.  

Kontots flöde är fullt av memes, skämt och roliga bilder. Vissa går lite över gränsen.

Du klickar dig in på kontots stories.

”Gå med i vår köp- och säljtorg på Telegram.”

Telegram? Du har hört talas om det men kan inte placera det. 

In på App store. Ladda ned. Skapa konto. 

Inne. 

“Fin bruning, 5g 500kr, 10g 800kr”

”Finns scampages”

“Har någon Esh?”

Så här kan det se ut när man får tillgång till ett hav av gruppchatter med illegal verksamhet online. Direkt från Instagram, via memekonton som riktar sig till en ung publik är du mindre än tio klick bort.  

Hur kan det bli så här?

Tillbaka till verkligheten

Från Plattan till appar

”Knyt inte skon på Plattan, det betyder att man vill köpa droger.” Det kunde man få höra i Stockholm en gång i tiden. Om det är sant eller inte är svårt att säga, men det talar om hur det såg ut förr. Ville man köpa narkotika gjorde man det på plats. Idag ser det annorlunda ut.

I takt med att samhället digitaliseras följer även drogmarknaden med. Brottsförebyggnde rådet (BRÅ) har i en undersökning från 2021 intervjuat distributörer av narkotika som menar att de flesta narkotikaöverlåtelserna sker genom krypterade appar och via kontakter i deras telefon. Det sker inte längre lika öppet som det gjorde en gång i tiden. Rapporten visar att den digitala kommunikationen är central för all typ av narkotikahantering och försäljning. 

Narkotikadistributörerna har ofta ett konto på sociala medier som slussar kunder vidare till krypterade appar, såsom Wickr och Telegram. Väl på apparna använder man kodord och emojis för att förklara vad man säljer för att kringgå apparnas algoritmer, som försöker motverka illegal verksamhet.

Processen för att köpa narkotika har blivit allt lättare och mer tillgänglig, för i princip vem som helst, visar BRÅs undersökning.

Exempel på olika slangord hittade vi på polisens ordlista. Det här kom vi att använda en del under vår undersökning.

Från Instagram till chattarna

DCase kan konstatera att det finns en uppsjö av konton som bedriver illegal verksamhet på Instagram. Vissa bedriver illegal verksamhet direkt via appen medan andra länkar till utomstående krypterade appar.

Vi har granskat ett av de här Instagramkontona med medhavande Telegramchatt. Vi valde att avgränsa oss till enbart ett konto för att visa på ett djupgående sätt hur det faktiskt ser ut.

Det hela började en torsdagskväll i slutet av februari när en av oss ville se memes. Efter att ha kollat runt på Instagram kom det, som vi kommer att kalla Memekontot, upp. Precis som i scenariot i början på avsnittet såg man roliga memes, kontroversiella bilder och skämtsamma inlägg. I dagsläget har kontot tiotusentals följare.

Efter att ha följt kontot under en tid och sett story efter story av olika memes kom det plötsligt upp en annorlunda story. Där frågade Memekontot sina följare om de vill gå med i en Telegramchatt.

Vi blev då intresserade av att se vad som egentligen händer i den chatten, som vi framöver kommer kalla ”Torget”. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss i Torget och valde då att gå in under ett alias, det vi journalister kallar att “wallraffa”. 

En person som är med i Torget berättar för DCase att man både kan köpa och sälja saker som hjälper personer att bedra andra. 

Varför är folk med i Torget? Är de ute efter att tjäna pengar, sälja varor? Vad finns det för risker med att vara med?

Text och bild: Lissett Palma, Emelie Lemberg, Carl Södermark och Lina Olsson Reise