Tidigare i veckan publicerade Dcase granskningen #medgesej där nio personer vittnade om vilka svårigheter ett allt mer kontantlöst samhälle medför. De kan inte betala för parkering eller vårdcentralbesök, äta på restaurang eller ta bussen. Deras önskan är att kunna ta del av samhället på lika villkor – trots digitalisering.
För personer med funktionsnedsättningar brister tillgången till betaltjänster i 15 av 21 möjliga län. Att de skulle kunna drabbas negativt har stått klart på regeringsnivå sedan 2007. Men många av de insatser som idag görs är bristfälliga eller missriktade.
Samtidigt är Riksbanken oroade över den snabba utfasningen av kontanter i Sverige.
“Riksbanken är orolig för att minskningen av kontantanvändningen har skett så snabbt. Det finns flera grupper som hamnar utanför samhället och får svårt att utföra sina betalningar om kontanter inte fungerar fullt ut”, skriver Mårten Gomer, produktansvarig för sedlar och mynt på Sveriges riksbank, till Dcase.
Såhär har den politiska vägen till ett kontantfritt Sverige sett ut.
2007.
Riksdagen antar det politiska målet om att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till ett rimligt pris. Vad som är särskilt intressant är det bevakningsuppdrag länsstyrelserna får. De ska bevaka hur tillgången till grundläggande betaltjänster ser ut och utvecklas över tid. Dessutom ska de särskilt undersöka hur utvecklingen påverkar äldre och personer med funktionsnedsättningar.
Vad är grundläggande betaltjänster?
Grundläggande betaltjänster handlar om att kunna ta ut kontanter, sätta in dagskassor och sköta betalningsförmedling, exempelvis betala räkningar.
Trafikutskottet förutsätter att “regeringen snarast överväger nödvändiga åtgärder om brister i utbudet av grundläggande betaltjänster skulle uppstå”.
Samtidigt avskaffar riksdagen lagen om grundläggande kassaservice – en lag som fanns för att alla i landet skulle kunna betala och ta emot betalningar till enhetliga priser. Därmed avvecklas också Svensk kassaservice. Upprätthållandet av verksamheten anses vara för dyr gentemot hur många som använder tjänsterna. Dessutom anser trafikutskottet – det utskott som förberedde beslutet att lagen skulle avskaffas – att nya digitala betalningslösningar kan ersätta de tidigare lösningarna.
Trafikutskottet förutser att det kommer behövas särskilda insatser för utsatta grupper, både äldre och personer med funktionsnedsättningar lyfts fram. Trafikutskottet förutsätter att “regeringen snarast överväger nödvändiga åtgärder om brister i utbudet av grundläggande betaltjänster skulle uppstå”.
2010.
Länsstyrelserna har bevakat tillgången till grundläggande betaltjänster i ett år. I årets bevakning skriver de att “De personer som främst känner sig drabbade är äldre och funktionsnedsatta boende på landsbygden, glesbygden och i skärgården. Det här handlar om individer som innan nedläggningen av Svensk Kassaservice AB kunde sköta sina kontantuttag själva”.
2018.
12 av 21 länsstyrelser anser att tillgången till grundläggande betaltjänster är undermålig för personer med funktionsnedsättningar.
2019.
Riksbanken ser flera problem med en utveckling där kontanters betydelse minskar. Därför önskar de att Riksdagen ska tillsätta en utredning om vilken roll kontanter ska ha i Sverige.
Riksdagen beslutar att tillsätta utredningen Statens roll på betalningsmarknaden. Utredningen ska vara klar i november 2022.
2020.
15 av 21 länsstyrelser anser att tillgången till grundläggande betaltjänster är bristfällig för personer med funktionsnedsättningar. Bristerna har alltså ökat i ytterligare tre län sedan 2018. Ett av problemen som nämns är den ökade digitaliseringen – som delar av denna grupp inte kan ta del av.
2021.
I åtminstone elva år har det stått klart att det finns brister för äldre och personer med funktionsnedsättningar när det gäller tillgången till betaltjänster.
Den nya kontanthanteringslagen börjar gälla den 1 januari 2021. Den innebär att sex av Sveriges största banker blir skyldiga att erbjuda kontantuttag inom rimligt avstånd i landet. Vilka effekter insatsen får är för tidigt att säga.
Dcase kontaktar infrastrukturdepartementet – som länsstyrelserna rapporterar årligen till – för att förstå vad de gör för att åtgärda problemen på betalningsmarknaden. Richard Vesterberg är departementssekreterare på enheten för samhällets digitaliseringen och svarar Dcase i ett mejl.
Dcase: “Länsstyrelserna rapporterar årligen att tillgången till grundläggande betaltjänster försämras, i synnerhet för äldre, personer med funktionshinder och nyanlända. Hur arbetar regeringen med att säkerställa att dessa grupper också har tillgång till grundläggande betaltjänster?”
Richard Vesterberg: “Det är de olika länsstyrelserna som ansvarar för att bevaka och följa upp det lokala och regionala behovet vad gäller grundläggande betaltjänster. PTS (Post- och telestyrelsen, red. anm.) arbetar med att stötta länsstyrelserna i detta arbete. I det stödjande arbetet till länsstyrelserna ska PTS och de övriga myndigheterna särskilt uppmärksamma de behov som bl.a. äldre personer och personer med funktionsnedsättning har. I PTS uppdrag ingår också att analysera behov och möjligheter att utveckla mer användarvänliga elektroniska kommunikationstjänster för betaltjänster”.
Länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen gör till exempel utbildningsinsatser om digitala betaltjänster och finansierar betaltjänstombud. Men för de som helt saknar möjlighet att ha Bank-id, betalkort eller inte förstår digitala pengar kvarstår problemen – trots de insatser som görs.
”Hittills har inga politiska partier velat gå längre när det gäller skyldigheter för näringsidkare.”
Samtidigt finns en annan sida av myntet. De personer som saknar tillgång till digitala betalningslösningar kan inte betala när handlare slutar ta emot kontanter. Mårten Gomer från Riksbanken skriver:
“Problemet med minskad tillgång till kontanter är kanske inte den stora frågan, problemet är att kommersiella aktörer som handel, restauranger med flera slutar ta emot kontanter som betalningsmedel.”
Han fortsätter:
“Riksbanken tycker även att det är viktigt att kontanter får en stärkt ställning och att det ska vara möjligt att betala med kontanter i de flesta fall.”
Men beslutet om handeln måste fortsätta ta emot kontanter är politiskt och kan inte tas av Riksbanken.
– Idag är kontanter ett lagligt betalningsmedel, men det finns rättsfall som gör att handlare kan avtala bort skyldighet bara genom att sätta upp en skylt. Hittills har inga politiska partier velat gå längre när det gäller skyldigheter för näringsidkare, säger Fredrik Wiklund Bystedt, huvudsekreterare för Betalningsutredningen som har regeringens uppdrag att utreda statens roll på betalningsmarknaden.
Dcase söker finansmarknadsminister Åsa Lindhagen för en kommentar om att stärka kontanters roll som lagligt betalningsmedel.
Samtidigt saknar de utsatta grupperna i hög utsträckning tillgång till digitala betalningsmedel. Dessa har ofta utvecklats i ett samarbete mellan de största bankerna i Sverige. Senare i veckan publiceras Dcase granskning om marknadens roll i utvecklingen mot ett kontantlöst Sverige.
Emma Widebäck
Frida Blomstedt Lidén
Malva Kauranen