– Det är inget som vi har snackat om i laget. Granulat är en dämpning som finns för att vi inte ska skada oss. Men det borde finnas bättre alternativ, säger han.
Enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet är konstgräsplaner, efter bildäck, den största källan till mikroplast i naturen. Gummikulorna är i många fall gjorda av just uttjänta bildäck. Hur mycket som hamnar i havet och vilken belastning det innebär är det ingen som vet.
Elena Gorokhova är en av få som har undersökt halterna av mikroplast i Östersjön. Hon är professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi på Stockholms universitet. Under två års tid har hon gjort mätningar på tre platser i Östersjön.
– På sommaren har vi samlat prover varannan vecka och på vintern varje månad. När vi tar prover sänker vi ner ett nät till ett visst djup och drar sedan upp. Vi analyserar det som samlas på nätet för att se om det är plast eller naturliga partiklar, säger hon.
Alla plaster som är mindre än 5 millimeter i diameter räknas som mikroplast. Plastpartiklarna som Elena Gorokhova undersökte är 0.1 millimeter och större. Gummikulorna som används på fotbollsplaner är i regel mellan 0,7 och 3 millimeter.
– Våra mätningar har visat att det finns en plastpartikel per liter vatten i Östersjön. Halterna kan naturligtvis variera beroende på var man mäter, säger Elena Gorokhova.
Vår rundringning till reningsverk i Västernorrland visar att de i dagsläget inte mäter halter av mikroplast i vattnet. Inte heller Länsstyrelsen Västernorrland har gjort några mätningar. Det finns alltså ingen uppskattning om hur mycket mikroplast som finns i dagvatten runtom i länet.
Daniel Persson är sportfiskare och ofta ute i naturen. Han och en kompis ska ut och fiska. Det småduggar när de går genom skogen ner mot vattnet. Daniel sparkar på en ölburk och berättar att han ofta plockar skräp. När han får ta del av våra siffror blir han chockad.
– 40 ton? Det är ju definitivt en form av nedskräpning. Det låter ju helt absurt, säger han och fortsätter:
– Den siffran borde man kunna påverka. Något annat är trams. Men så länge det inte finns någon lagstiftning gör folk som de vill.
Daniel vadar ut i Ljungan med sina gröna byxor och börjar kasta. Han säger att charmen med sportfiske är när man får napp, det kan dröja mellan huggen. Men hemma äter de sällan fisk.
– Jag vet att fet fisk från Östersjön innehåller höga halter av kemikalier. För mig kanske det inte är farligt men min femåring ger jag inte till exempel lax, säger han.
Bethanie Carney Almroth är forskare på Göteborgs universitet. Hon studerar effekter av plastpartiklar och kemikalier på fiskar.