![\"\"](\"https:\/\/dcase.se\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2022\/05\/www.dcase.se_kopia-av-sidsjoplast-1280x1055.jpg\")
I f\u00f6reg\u00e5ende artikel kunde ni l\u00e4sa om hur \u00e5tervinningssituationen i Sundsvall upplevs av medborgare. Systemet vilar p\u00e5 ansvar b\u00e5de fr\u00e5n kommun och producenter. Men det r\u00e5der delade uppfattningar om vem som tar hand om s\u00e5dant som inte h\u00f6r hemma p\u00e5 \u00e5tervinningsstationerna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det som i huvudsak ligger till grund f\u00f6r syftet med \u00e5tervinningsstationerna \u00e4r det som kallas producentansvar. Det betyder att de f\u00f6retag som s\u00e4tter f\u00f6rpackningar p\u00e5 den svenska marknaden har ansvar \u00f6ver att dessa f\u00f6rpackningar samlas in och \u00e5tervinns. Materialbolagen uppfyller sitt ansvar gentemot denna lagstiftning via bolaget F\u00f6rpackningsinsamlingen. <\/p>\n\n\n\n Samverkansavtalet med Sundsvalls kommun visar att F\u00f6rpackningsinsamlingen har 18 \u00e5tervinningsstationer p\u00e5 kommunal mark. Bland dessa b\u00e5de de vid Sidsj\u00f6n och Tivoliv\u00e4gen. <\/p>\n\n\n\n Enligt Cecilia M\u00f6ller, F\u00f6rpackningsinsamlingens regionchef f\u00f6r V\u00e4sternorrland, t\u00f6ms \u00e5tervinningsstationerna regelbundet. Vissa stationer oftare \u00e4n andra, d\u00e5 fler m\u00e4nniskor g\u00e5r dit f\u00f6r att l\u00e4mna sin \u00e5tervinning. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Det beror p\u00e5 materialet och p\u00e5 bostadsomr\u00e5det. Men i regel t\u00f6ms papper och plast oftast, f\u00f6ljt av glas och metall. Det hela g\u00e5r efter en rutt f\u00f6r att vara s\u00e5 milj\u00f6effektiv som m\u00f6jligt, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n Cecilia M\u00f6ller, chef f\u00f6r region <\/em><\/p>\n\n\n\n V\u00e4sternorrland<\/em> p\u00e5 F\u00f6rpackningsinsamlingen.<\/em><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r st\u00e4dningen av \u00e5tervinningsstationerna i Sundsvall har F\u00f6rpackningsinsamlingen anlitat Samhall. Enligt M\u00f6ller ses st\u00e4dningen \u00f6ver regelbundet.<\/p>\n\n\n\n \u2013 St\u00e4dning sker separat fr\u00e5n t\u00f6mningen. Hur ofta det st\u00e4das beror p\u00e5 hur stor och v\u00e4lbes\u00f6kt stationen \u00e4r. Det h\u00e4r ses \u00f6ver kontinuerligt och vi \u00e4ndrar vid behov. De som st\u00e4dar ska st\u00e4da upp skr\u00e4p som ligger upp till tv\u00e5 meter runt beh\u00e5llarna men \u00e4ven i n\u00e4rliggande omr\u00e5de ta det som \u00e4r kopplat till stationen. Vi har l\u00f6pande dialog med Samhall och upplever att det sk\u00f6ter sitt uppdrag, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n\n\n\n
Producentansvaret har existerat i svensk lagstiftning sedan 1994.
De fyra Materialbolagen \u00e4r Svensk Plast\u00e5tervinning, Returkartong, Metallkretsen och Svensk Glas\u00e5tervinning.
Systemet finansieras av f\u00f6rpackningsavgifter, som producenterna betalar.
Avgifterna betalas utefter hur m\u00e5nga kilo av f\u00f6rpackningar som akt\u00f6rerna s\u00e4tter p\u00e5 marknaden.
F\u00f6rpackningsinsamlingen \u00e4r ett icke-vinstdrivande f\u00f6retag och delar d\u00e4rmed inte ut vinst till sina \u00e4gare.
2020 omsatte F\u00f6rpackningsinsamlingen 901 miljoner kronor.<\/li><\/ul>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/dcase.se\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/05\/www.dcase.se_ezgif-4-4f7ae7a826.jpeg\")
<\/figure>