Bristen p\u00e5 str\u00f6mming i \u00d6stersj\u00f6n och Bottenhavet har \u00f6kat de senaste \u00e5ren. Samtidigt till\u00e5ts fiskare att felrapportera sin f\u00e5ngst utan p\u00e5f\u00f6ljd. Situationen har p\u00e5talats flera g\u00e5nger \u2013 trots det verkar inte mycket f\u00f6r\u00e4ndras. <\/strong><\/p>\n\n\n\n I ett soligt Sundsvall spenderar vi slutspurten p\u00e5 v\u00e5r sista kurs innan sommaren. I \u00d6stersj\u00f6n r\u00f6r sig samtidigt massiva tr\u00e5lare. Enorma fiskeb\u00e5tar som riktat in sig p\u00e5 pelagiskt fiske. Men n\u00e5got st\u00e5r inte r\u00e4tt till. I de allt mer utarmade ekosystemen har torskbest\u00e5ndet i princip redan kollapsat, sill och skarpsill kan st\u00e5 n\u00e4st p\u00e5 tur.<\/p>\n\n\n\n En industri som behandlas likt jordbruk men som \u00e4r allt annat \u00e4n att sk\u00f6rda en \u00e5ker f\u00f6r sin \u00e5rliga ranson.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det behandlas lite p\u00e5 samma s\u00e4tt som om det vore en avverkningsbar produkt som man kan se p\u00e5 sin \u00e5ker, men s\u00e5 \u00e4r det ju inte med fisk, s\u00e4ger Beatrice Rindevall som \u00e4r verksam f\u00f6r BalticWaters och chefredakt\u00f6r p\u00e5 Supermilj\u00f6bloggen.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Rindevall h\u00e4nvisar denna koppling till att det \u00e4r landsbygdsministern som har huvudansvar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l jordbruk som fiske och mycket annat. Fisket hamnar i skymundan och bortprioriteras enligt henne.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e5rda fisket och felrapporteringen g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r arterna att \u00e5terh\u00e4mta sig<\/a>. <\/p>\n\n\n\n Det pelagiska fisket<\/em>, vilket inneb\u00e4r att b\u00e5tarna riktat in sig p\u00e5 fiskarter som r\u00f6r sig i \u00f6ppet vatten \u00e4r en bransch som i flera \u00e5r varit omdiskuterad. Best\u00e4mmelserna kring denna typ av fiske \u00e4r sv\u00e5ra att kontrollera och dessutom kommer de som bryter mot reglerna lindrigt undan. I de flesta fall \u00e4r kostnaden 2 000 kronor<\/a> f\u00f6r att felrapportera den totala m\u00e4ngden f\u00e5ngst, oavsett hur stor \u00f6vertr\u00e4delsen \u00e4r. J\u00e4mf\u00f6r man det med den ungef\u00e4rliga miljarden<\/a> som svenskt yrkesfiske oms\u00e4tter \u00e5rligen kan man \u00f6vertyga sig om att 2 000 kronor \u00e4r en droppe i havet f\u00f6r de stora fiskemagnaterna som fr\u00e4mst utg\u00e5r fr\u00e5n G\u00f6teborgs hamnomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n St\u00f6rst av alla bland de svenska yrkesfiskarna \u00e4r Familjen Johansson. De utg\u00e5r fr\u00e5n R\u00e5r\u00f6 och deras Astrid Fiske AB oms\u00e4tter i snitt cirka 500 miljoner svenska kronor<\/a> per \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 regelverket som var menat att l\u00f6sa den p\u00e5g\u00e5ende kappl\u00f6pningen inom fisket<\/a>, men som ist\u00e4llet skapade obalans i industrin, beh\u00f6ver vi spola tillbaka bandet till 2009 d\u00e5 det nya ITQ-systemet<\/a> tr\u00e4dde i kraft. Ist\u00e4llet f\u00f6r att dela p\u00e5 en gemensam kvot som man tidigare gjort fick man d\u00e5 individuella kvoter som gick att \u00f6verl\u00e5ta. Dessa baserades vid \u00f6verg\u00e5ngen p\u00e5 hur f\u00e5ngstrapporterna sett ut historiskt. <\/p>\n\n\n\n Staten delade ut<\/em> dessa kvoter som dessutom gick att handla med mellan fiskarna. Det ledde direkt vid \u00f6verg\u00e5ngen till att den pelagiska flottan minskade drastiskt, fr\u00e5n 85 till 32 fartyg. I danska Skagen l\u00e4gger de flesta stora tr\u00e5lfartygen till. Dit kommer b\u00e5tarna in med massvis av sill och skarpsill. Stora delar av f\u00e5ngsten blir till foder som s\u00e4ljs till laxodlingar och minkfarmar. Det \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00e5nga skarpsill och d\u00e4rf\u00f6r maskeras det ofta som sill. Skarpsillen \u00e4r n\u00e4ra besl\u00e4ktad med sillen men blir som fullvuxen betydligt mindre. <\/p>\n\n\n\n P1 Kaliber<\/a> publicerade<\/em> 2019 en granskning som visade p\u00e5 en omfattande felrapportering av f\u00e5ngster i Skagen. Under den period som Kaliber granskade tog yrkesfiskarna upp n\u00e4stan 50 procent mer skarpsill \u00e4n vad de sj\u00e4lva rapporterat och uppgett, samt 50 procent mindre sill. Granskningen v\u00e4ckte starka reaktioner. Politiker och landsh\u00f6vdingar p\u00e5pekade \u00e4mnets relevans i b\u00e5de Sverige och Danmark.<\/p>\n\n\n\n Men felrapporteringen har fortsatt, n\u00e5got som har noterats och rapporterats av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) som bland annat ansvarar f\u00f6r kontrollen av b\u00e5tar som l\u00e4gger till i svenska hamnar. N\u00e4r fartygen \u00e4r ute p\u00e5 havet \u00e4r det fiskarnas egen uppgift att h\u00e5lla koll p\u00e5 och uppskatta artsammans\u00e4ttningen i deras f\u00e5ngst, samt den totala m\u00e4ngden fisk som man tagit upp. Detta g\u00f6r de under och efter att de fiskat klart. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Skepparna \u00e4r ganska bra p\u00e5 att uppskatta totalm\u00e4ngderna. Men d\u00e4remot \u00e4r de s\u00e4mre p\u00e5 att uppskatta artsammans\u00e4ttningen, allts\u00e5 f\u00f6rdelningen mellan sill, skarpsill och annan fisk, s\u00e4ger Linus Vedung, utredare p\u00e5 HaV.<\/p>\n\n\n\n Alla fartyg som \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n tolv meter f\u00e5r egna kvoter av sill och skarpsill. Men i Sverige \u00e4r det inte en \u00f6vertr\u00e4delse att ha en felaktig f\u00f6rdelning av fiskarter. Det kan inte straffas. Fartygen kan i praktiken ta upp mycket mer skarpsill \u00e4n vad de sj\u00e4lva anger att de ska g\u00f6ra, utan p\u00e5f\u00f6ljd. Det som d\u00e4remot \u00e4r en \u00f6vertr\u00e4delse \u00e4r att felaktigt uppskatta den totala vikten av f\u00e5ngsten.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Man tog bort att det \u00e4r en \u00f6vertr\u00e4delse att feluppskatta artsammans\u00e4ttnigen i sin f\u00e5ngst f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan. Det var delvis f\u00f6r att man har haft problem med att uppskatta bif\u00e5ngster, exempelvis torsk. Men samtidigt tycker jag att fiskarna ska kunna g\u00f6ra provtagningar ute till sj\u00f6ss s\u00e5 att de vet vad de har i f\u00e5ngsten, s\u00e4ger Linus Vedung. <\/p>\n\n\n\n Med detta i ryggen best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att beg\u00e4ra ut samtliga rapporter fr\u00e5n alla kontroller som Havs- och Vattenmyndigheten gjort de senaste tre m\u00e5naderna. Det vi fick fram bekr\u00e4ftade det vi anade. M\u00e5nga b\u00e5tar \u00e4r v\u00e4ldigt d\u00e5liga p\u00e5 att uppskatta vilken typ av fisk de tar upp. Om det beror p\u00e5 att man vill fuska med kvoterna eller bara att de inte vet hur de ska uppskatta f\u00e5ngsten l\u00e4mnar vi till andra att bed\u00f6ma. Men det \u00e4r ett faktum att felrapporteringen \u00e4r omfattande.<\/p>\n\n\n\n I hamnen Norrsundet utanf\u00f6r G\u00e4vle, som \u00e4r en av alla kontrollplatser f\u00f6r HaV:s kontroller, anl\u00e4nder en b\u00e5t som varit ute och fiskat. Under fiskets g\u00e5ng har den ansvarige f\u00f6r b\u00e5ten registrerat dels hur mycket fisk de plockat upp totalt, men \u00e4ven hur mycket av vardera art de f\u00e5ngat. V\u00e4l i land v\u00e4ntar tre inspekt\u00f6rer fr\u00e5n HaV som \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r stickprov d\u00e4r de r\u00e4knar dagens f\u00e5ngst. H\u00e4r \u00e5terfinns de stora skillnaderna, den fr\u00e5n b\u00e5ten uppskattade m\u00e4ngden p\u00e5 850 kilo skarpsill \u00e4r i verkligheten 34 281 kilo. Denna avvikelse p\u00e5 n\u00e4stan 4 000 procent \u00e4r inte straffbar med dagens regelverk, d\u00e5 det endast \u00e4r mot reglerna att g\u00f6ra en \u00f6vertr\u00e4delse p\u00e5 den totala f\u00e5ngstvikten och inte p\u00e5 hur artsammans\u00e4ttningen ser ut.<\/p>\n\n\n\n Avvikelserna mot vad fartygen sj\u00e4lva rapporterat var i vissa fall s\u00e5 stora som 3 900 procent. I de 22 kontrollrapporter vi beg\u00e4rde ut hade n\u00e4stan alla feluppskattat artsammans\u00e4ttningen i f\u00e5ngsten. Exempelvis angav en b\u00e5t att de tagit upp 850 kilo skarpsill n\u00e4r de i sj\u00e4lva verket hade tagit upp 34 281 kilo, och en annan att de tagit upp 200 kilo sill\/str\u00f6mming n\u00e4r de i sj\u00e4lva verket hade tagit upp 7 007 kilo.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r nedan finner du de rapporter fr\u00e5n Havs- och Vattenmyndigheten som hade st\u00f6rst avvikelse fr\u00e5n b\u00e5tarnas egna loggb\u00f6cker. Perioden vi samlat in rapporterna fr\u00e5n \u00e4r mellan mars och maj 2023. I flikarna redovisas den procentuella felmarginalen kopplat till art (sill och skarpsill) j\u00e4mf\u00f6rt med vad b\u00e5tarna sj\u00e4lva rapporterat att de tagit upp.<\/p>\n\n\n\n 2023-03-20 <\/p>\n\n\n\n Avvikelse mot loggbok: Skarpsill 3 933,07 procent.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n 2023-03-16 <\/p>\n\n\n\n Avvikelse mot loggbok: Sill 3 777,56 procent.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n 2023-03-06<\/p>\n\n\n\n Avvikelse mot loggbok: Sill 3 403,63 procent.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n 2023-03-20<\/p>\n\n\n\n Avvikelse mot loggbok: Skarpsill 992,32 procent.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n 2023-03-08<\/p>\n\n\n\n Avvikelse mot loggbok: Skarpsill 593,05 procent.<\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n Det h\u00e4r var del ett av tre i granskningen av felrapporteringarna inom det pelagiska fisket i \u00d6stersj\u00f6n och Bottenhavet. I n\u00e4sta del kan ni l\u00e4sa mer om hur str\u00f6mmingsbristen p\u00e5verkar s\u00e5v\u00e4l fiskare som ekosystem.<\/p>\n\n\n\n * Sill och str\u00f6mming \u00e4r samma fisk. Men ben\u00e4mns med olika namn beroende p\u00e5 vart geografiskt man befinner sig i Sverige. <\/p>\n\n\n\n Kewin Adolfsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n Alfred Collin <\/strong><\/p>\n\n\n\n Andreas Pettersson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" #Slutfiskat Bristen p\u00e5 str\u00f6mming i \u00d6stersj\u00f6n och Bottenhavet har \u00f6kat de senaste \u00e5ren. Samtidigt till\u00e5ts fiskare att felrapportera sin f\u00e5ngst utan p\u00e5f\u00f6ljd. Situationen har p\u00e5talats flera g\u00e5nger \u2013 trots det verkar inte mycket f\u00f6r\u00e4ndras. I ett soligt Sundsvall spenderar vi… Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":158,"featured_media":9719,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"categories":[],"tags":[11,12,13,14,15],"ppma_author":[31],"class_list":["post-47","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","tag-felrapportering","tag-fiske","tag-ostersjon","tag-stromming","tag-yrkesfiske"],"featured_image_src":null,"featured_image_src_square":null,"author_info":{"display_name":"Kewin Adolfsson","author_link":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/author\/kead2100\/"},"authors":[{"term_id":31,"user_id":158,"is_guest":0,"slug":"kead2100","display_name":"Kewin Adolfsson","avatar_url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/196f687a82484b3998870265bae1ef6d1fa2078fd016a32a5574eed7203ed9d6?s=96&d=mm&r=g","0":null,"1":"","2":"","3":"","4":"","5":"","6":"","7":""}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/users\/158"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47"},{"taxonomy":"author","embeddable":true,"href":"https:\/\/dcase.se\/dcase-2023\/wp-json\/wp\/v2\/ppma_author?post=47"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/dcase.se\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2023\/05\/www.dcase.se_345906362-796441521655360-388174975964604929-n-3.jpg\")
Hur blev det s\u00e5 skevt? <\/h3>\n\n\n\n
Det d\u00e5 nya systemet ledde till vad som i m\u00e5ngt och mycket kan j\u00e4mf\u00f6ras med ett fiskemonopol. I dag \u00e4ger G\u00f6teborgsfamiljer de tio st\u00f6rsta svenska pelagiska fiskefartygen. Men de n\u00f6jer sig inte med att dominera det svenska fisket. Dessutom har \u201ckvotbaronerna\u201d hittat in p\u00e5 den danska marknaden och \u00e4ger p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ocks\u00e5 en del av de danska kvotr\u00e4ttigheterna till pelagiskt fiske<\/a>. Totalt bossar G\u00f6teborgsfamiljerna \u00f6ver cirka 85 procent av \u00d6stersj\u00f6ns svenska fisker\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n\n\nStr\u00e5lkastarna \u00e4r riktade men inget h\u00e4nder<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/dcase.se\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2023\/05\/www.dcase.se_345897514-639189807630425-4245053092319185477-n-1280x960.jpg\")
Siffrorna<\/h3>\n\n\n\n