Läkare har kritiserat deras metod och diagnoser utan vetenskapligt stöd.
Grundaren säger att kritiken bygger på okunskap – och att den svenska vården missar infektioner som hans klinik kan hitta.
– Det jag skulle vilja säga är att man använder sig inte av den senaste teknologin när det kommer till borrelia, säger grundaren Carl-Ivar Ahlqvist
Det finns 800 parasiter som kan infektera människan, konstaterar Parasitklinikens grundare och ägare Carl-Ivar Ahlqvist.
Han säger att många av dem så gott som är omöjliga att upptäcka, och att det inte finns någon mikrobiolog i Sverige som har utbildning på att hitta alla dessa olika parasiter.
– Så när en läkare säger att du inte har parasiter, vet du att läkaren inte är att lita på, säger Carl Ivar Ahlqvist.

Han säger att om en parasit ska bedömas som farlig eller inte beror på vilka effekter man får av parasiten, inte enbart efter vilken parasit det faktiskt rör sig om.
– Vem ska skilja på om de är farliga eller ofarliga, säger Carl-Ivar Ahlqvist och fortsätter:
– Det kan vara så att du har en parasit som anses vara ganska ofarlig, men sen har du ett dåligt immunförsvar, vilket gör att du blir skitkass av den parasiten. Kanske har du en genmutation eller så har du en tarmflora som inte alls är bra tillsammans med parasiten, säger Carl-Ivar Ahlqvist.
Tidigare har Dcase avslöjat att kliniken fått flera IVO-upplysningar. Där har bland annat patientsäkerheten ifrågasatts.
– Jag förstår inte vilken risk de menar, eller om det är en risk överhuvudtaget, säger Carl-Ivar Ahlqvist.
Han konstaterar att det snarare är en fråga om hur vården går tillväga för att kontrollera sina tester gällande parasitinfektioner. Han lägger fram ett exempel om Babesia – det är delvis dyrt att genomföra testet och att det är lätt att få ett falskt negativt provsvar, enligt Carl-Ivar Ahlqvist:
– Om man verkligen vill ge någon en chans så kanske du får testa någon 4-5 gånger. Det valde den här läkaren att inte göra. Han valde att inte testa överhuvudtaget, utan skyllde istället på en parasit-fobi. En läkare är utbildad och får ta de besluten, men för mig är det ju inget bevis, det är ett antagande.
Dcase kunde också berätta att en av patienterna påstod att denne fått diagnosen “kronisk borrelia”, en diagnos som enligt överläkaren och professorn Björn Olsen inte finns.
Finns kronisk borrelia?
– Jag vet inte om det är ett begrepp. Jag tror att det är folk som känner att de har det, säger Carl-Ivar Ahlqvist och fortsätter:
– I Sverige så säger man att “har du fått en behandling för borrelia så är du friskförklarad från den, då behöver man inte behandla mer”. Då är det vissa som säger att de har kronisk borrelia och det är de som känner att deras symtom inte försvinner.
Metoden som Parasitkliniken använder för att kunna påvisa borrelia heter DualDur. Enligt dem själva är de ensamma om att använda den i Sverige.
DualDur är utvecklad och patenterad i Ungern för att med hjälp av bland annat mörkfältsmikroskopi och AI påvisa att det finns en pågående borreliainfektion i blodet.
FAKTA: Vad är DualDur?
Enligt labbet bakom Dualdur, Lyme Diagnostics, centrifugerar man och blandar ut blodet med ett speciellt medel som enligt dem ska minimera risken att blodet kontamineras av annat som kan missuppfattas som bland annat borrelia.
Blodet analyseras senare med hjälp av mörkfältsmikroskopi och en kamera för att identifiera borrelia i blodet.
Bilderna skickas senare till en artificiell intelligens som då jämför eventuella fynd i blodprovet med en samlad bildbank på borreliaspiroketer.
AI-analysen följs senare upp av mänsklig validering för att kunna ställa en diagnos.
Källa: Lyme Diagnostics webbplats.
Läkare har riktat kritik mot användningen av mörkfältsmikroskopi när det kommer till borreliadiagnostik och det finns en rådande skepsis inom läkarkåren.
År 2018 fick en läkare i Mellansverige kritik och sin legitimation fråntagen av IVO efter att ha använt sig av mörkfältsmikroskopi för att diagnostisera bland annat borrelia.
I del två av Dcase granskning kunde ni läsa om att flera läkare också lyft kritik mot metoden.

Däremot avfärdar Carl-Ivar Ahlqvist att mörkfältsmikroskopi skulle vara en dålig metod. Han säger istället att det varit svårt att hitta borrelia i blodet med den etablerade, vanliga mörkfältsmikroskopin.
Han lyfter att Parasitklinikens metod – DualDur – ännu inte etablerats på den svenska marknaden.
Är DualDur mörkfältsmikroskopi?
– Ja.
Och den fungerar enligt Carl-Ivar Ahlqvist. Han berättar att metoden har 40 års forskning bakom sig och att EU betalat cirka 35 miljoner kronor för att ta fram den.
Beslutet att få pengar av EU möttes av kritik, vilket ni kan läsa i del ett av Dcase granskning.
– Vad labbet har gjort är att de har köpt in hur mycket Borreliaspiroketer som helst från dessa andra labb som odlar sånt. Sen har de filmat dem och ser hur de ser ut. Sen har de byggt en AI-databas för att kunna jämföra. När de ser någonting som rör sig i ditt blod, som ser ut som borrelia, så skickar de det till sin databas. Och sen jämför det med 40 000 andra spiroketer, säger Carl-Ivar Ahlqvist.
Han medger att det kan vara svårt att hitta borrelia med mörkfältsmikroskopi men att det nu är möjligt tillsammans med DualDur-metoden. Tidigare försök har inte haft samma forskning och teknik bakom sig, enligt Carl-Ivar Ahlqvist:
– Det är därför alla andra som har gjort mörkfältsmikroskopi brukar missa detta. De har inte all data som behövs, och då blir det extremt mycket gissning.
Kan man säga att svenska vården ligger efter när det kommer till borrelia och parasiter?
– Det låter som ett väldigt negativt statement. Det jag skulle vilja säga är att man använder sig inte av den senaste teknologin när det kommer till borrelia med DualDur-metoden.
Att borrelia är en trendig sjukdom, som elallergi och whiplashskador tidigare varit, vill Carl-Ivar Ahlqvist inte dra några säkra slutsatser om.
– Jag vet att det var mycket snack om det för många år sedan, att det var svårt att säga ja eller nej om elallergi, så jag har ingen aning om det finns en diagnos för det eller inte. Borrelia, så vet jag att vi kan hitta om du har en infektion eller inte, säger han.
En del av Parasitklinikens marknadsföring sker på sociala medier. Där har Carl-Ivar Ahlqvist bland annat i en facebookgrupp som fokuserar på parasiter gett svar på vad folks åkommor kan bero på.

I ett facebookinlägg ger han som svar att “han aldrig träffat någon med reumatism som inte också hade en ordentlig borreliainfektion”. Han svarar på den kommentaren:
– Jag har ingen aning om de har reumatism eller inte. Så där har jag gjort fel i de antaganden. Det kan jag säga med en gång, jag skulle inte skrivit reumatism, säger han när han får kommentaren uppläst.
Däremot menar han att en borreliainfektion kan ge reumatismliknande symptom, något som kallas för borrelia-artrit och är en ledinflammation som orsakats av borrelia, säger han. De besvären konstaterar han kan hamna mellan stolarna inom den svenska vården.
– Där säger inte läkarna att det är något konstigt när det kommer till reumatism. Men om du inte letar efter borrelia så kommer du inte lägga de sambanden.
Carl-Ivar pekar också ut det han anser vara den väsentliga skillnaden i synen på borrelia för honom kontra den etablerade läkarkåren i Sverige.
– När jag tänker på borrelia, tänker jag levande borreliabakterier i någons blod. När läkarna tänker borrelia, tänker de antikroppar och symptom.
