“Vårt uppdrag är ju utifrån Socialtjänstlagen”

Enligt kommunen själva så menar de att de uppfyller teckenspråkiga behov för döva i äldreomsorgen. Både genom sina insatser samt utefter lagskrift. – Vi har ju inte fått någon överklagan som säger någonting annat, påpekar Camilla Johansson, funktionschef för äldreomsorgen i Jönköpings kommun.

Foto: Emanuel Henriksson

Från gatan träder vår reporter på plats in på Jönköpings kommuns kontaktcenter vid Juneporten. Här möts han i entrén av Camilla Johansson, funktionschef för äldreomsorgen och Helén Plym, biträdande områdeschef. Tillsammans går de till ett mindre konferensrum där Camilla och Helén samlas kring ett bord för fotografering.

De två kvinnorna är representanter för den kommun vår granskning fokuserat på och de två som ska besvara våra frågor. 

Camilla och Helén beskriver för oss att kommunen har en insats för döva invånare som är i behov av teckenspråk i sin omsorg och hänvisar till Bergiusvägen Gruppbostad.

– Vi har ett gruppboende som heter Bergiusvägen, där bor det fem döva och sen finns det några i hemtjänsten. Vi har ingen speciell hemtjänstgrupp med bara teckenspråkskunnig personal. Vi har ju i stället valt att då gå vägen med att ha ett samarbete med den personalgruppen, där kompetensen finns i Jönköpings kommun.

De beskriver att kommunen har det anordnat med boendet så att teckenspråkskunnig personal gör besök till äldre döva i Jönköping som en del av hemtjänsten inom äldreomsorgen. En insats som ska tillhöra kommunens ansvar, säger de.

– Det är ju till de personerna som har behovet utav att möta en personal med teckenspråk som äldreomsorgen har ansvar att ge stöd till. Och det kan ju vara vad som helst, berättar Camilla.

t. v. Helén Plym, biträdande områdeschef och t. h. Camilla Johansson, funktionschef, Jönköpings kommuns äldreomsorg.
Foto: Emanuel Henriksson

Som en anledning till att kommunen inte har fler inom äldreomsorgen som kan teckenspråk, förklarar Helén att det är svårt att hitta teckenspråkskunniga personer att anställa. 

– Det är väldigt svårt att få tag i teckenspråkskunnig personal, alltså verkligen teckenspråkskunnig, säger hon.

Genom vår granskning så ser vi problem med Bergiusvägens tjänst som erbjuds. När vi pratar med personer som får tjänsten från gruppboendet så vittnar de om att det inte räcker till. Bergiusvägens personal åker ut cirka två timmar i veckan till varje omsorgstagare och ger vård på teckenspråk. Vi frågade kommunen om de tycker det är tillräckligt. 

– Det beror på vad man har för insatser, alltså vad man har beviljat. säger Helén Plym.

Camilla svarar:

– Återigen så är det ju inte så att Bergiusvägen går in och gör all hemtjänst, utan det kan ju vara andra insatser som hemtjänsten fortsätter att göra.

‘Vi har inte haft någon som överklagat’

En av de viktigaste frågorna vi hade att ställa var vilket ansvar kommunen anser sig ha för att tillgodose de teckenspråkiga behov som finns bland döva inom äldreomsorgen i Jönköping. Vår granskning pekar på att det finns ett missförhållande där detta behov inte bemöts på ett tillräckligt sätt. Här hänvisar både Camilla och Helén till att kommunen gör vad som är lagstadgat enligt Socialtjänstlagen.

Fakta om Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen (SoL) är en ramlag vilket innebär att lagen inte reglerar exakt vilken hjälp du har rätt till. Istället lägger lagen upp mål och riktlinjer för vad socialtjänsten ska uppnå. Detta ger kommunen stor frihet att utforma och lägga upp sitt arbete efter kommunens förutsättningar.

Lagen säger följande:

1 § En kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver.

2 kap. Socialtjänstens mål

Övergripande mål och principer

2 kap. 1 § Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas – ekonomiska och sociala trygghet, – jämlika och jämställda levnadsvillkor, och – aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet.

Verksamhetens inriktning

2 kap. 2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation.

2 kap. 3 § Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

2 kap. 4 § Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig.

Kan ni förklara lite vad kommunen gör idag för äldre döva inom äldreomsorgen? 

– Äldre personer som har behov av vård och omsorg har alla möjligheter att söka den hjälpen, men det är ju socialtjänstlagen som reglerar vad du har rätt till. Äldreomsorgen jobbar med vård och omsorg till de personerna som enligt socialtjänstlagen är berättigade till det stödet. Det är det som är vårt uppdrag, svarar Helén.

Vi har kontaktat socialstyrelsens jurister för att göra en bedömning av hur SoL tolkas för äldre döva personer som har rätt till äldreomsorg. Juristerna menar på att tillgången till teckenspråkskunnig personal har betydelse för att den enskilde ska ha en skälig levnadsnivå. 

Vår reporter räcker över datorn så funktionschef, Camilla, och biträdande områdeschef Helén, får läsa utlåtandet från socialstyrelsens jurister.

Juristernas utlåtande

Nedan kan man läsa det utlåtande vi fick från Socialstyrelsens jurister. Vi har markerat de utdrag som är mest relevanta i röd färg.

26/05-26

Hej!

Tack för er fråga.

Våra jurister svarar som följer:

Insatser enligt SoL ska ju vara av god kvalitet och den enskilde ska genom insatserna ges skäliga levnadsförhållanden. Att den enskilde kan kommunicera med personal i hemtjänsten eller det särskilda boendet är av stor betydelse för att dessa båda mål ska kunna uppnås, vilket bl.a. har uppmärksammats genom de språkkrav som nu införs.

Jag har inte hittat någon rättspraxis som ger den enskilde en uttrycklig rätt till teckenspråkskunnig personal, men i kammarrättens i Stockholm dom 2021-05-17, mål nr 509-21, anser domstolen att den enskilde ”genom de beviljade hemtjänstinsatserna med personal som behärskar teckenspråk får anses tillförsäkrad en skälig levnadsnivå”. I målet hade den enskilde redan fått tillgång till teckenspråkskunnig personal när domstolen skulle avgöra målet, det går därför inte säkert att säga hur utgången hade blivit om så inte hade varit fallet.

Men domstolens domskäl visar ändå att tillgången till teckenspråkskunnig personal hade betydelse för om den enskilde kunde sägas ha skälig levnadsnivå (som det hette i den gamla lagen). Om man tittar på rättspraxis inom LSS-området så finns det också ett par exempel där en teckenspråkig miljö ansetts vara något som krävs för att den enskilde ska uppnå goda levnadsvillkor.

– Då säger ju de här att det är ju en prövning man gör då utifrån skälig levnadsnivå, och någon sådan prövning har vi inte vad jag är medveten om haft i Jönköping, svarar Camilla. 

När vi har pratat med anhöriga och personer som behöver den här vården samt läser det här mejlet från Socialstyrelsen så känns det inte som att SoL är uppfyllt i Jönköpings kommun?

– Det uttalar vi oss inte om för vi har inte haft någon prövning. Vi har inte haft någon som har överklagat, förklarar Camilla. Vårt uppdrag är att ge vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen, men vi har inte haft någon överklagan som gäller utförandet här.

‘Ligger utanför äldreomsorgens uppdrag’

Redan för ett och ett halvt år sedan sade sig kommunen planera för tiden efter projektet Movadot. I en intervju med SVT beskrev då Camilla att Jönköpings äldreomsorg på ett eller annat sätt ville efterlikna det Movadot erbjöd kommunens äldre döva invånare. Vår reporter på plats tar upp Movadots verksamhet och beskriver hur den föredrogs av döva framför vad äldreomsorgen gör idag. Camilla svarar nu att det Movadot utförde inte tillhör det uppdrag kommunen har enligt SoL.

– Jag vet ju att projektet Movadot gjorde insatser som då var utöver det här lagstadgade, som är det som är vårt uppdrag. Vi har ett uppdrag att utifrån socialtjänstlagen ge stöd i vård och omsorg. Men Movadot hade ju då arbetat utöver det. Men det ligger ju utanför vårt uppdrag i äldreomsorgen.

Kommunen anser att de har uppfyllt sina förbindelser till 2025 års uttalande i och med samarbetet med Bergiusvägen Gruppboende.

– Det är ju därför vi har samarbetat med Bergiusvägen. Det är ju för att vi har sett detta behovet efter Movadot-projektet. Så här har vi byggt upp den organisationen. Det är ju egentligen tack vare Movadot vi har börjat samarbeta med Bergiusvägen.

Ett bekymmer som är återkommande hos de berörda vi intervjuat under granskningens gång är den uteblivna kommunikationen med kommunen. Vår reporter ställer en rak fråga rörande den dialog som såväl äldre döva som deras anhöriga och dövföreningar saknar.

När anhöriga och personer säger att det ni gör inte räcker till, vill ni inte ha en dialog med den här gruppen då och höra vad man tycker?

– Jo, men rätt väg. Alltså, jag kan inte prata med till exempel Movadot om detta. Om du behöver hjälp så måste du säga det till oss, svarar Helén.

Osäker framtid för äldre döva i Jönköping

Malena som är dotter till Gordon menar att teckenspråkskunnig personal skulle ge en lösning på de kommunikativa problem som anhöriga får ta hand om idag. Hon menar att till exempel samtal mellan sjukvård eller arbetsterapeut har gått via henne. 

Malena menar vidare att om det är så att kommunen hänvisar till Bergiusvägen så behöver de bemanna upp verksamheten.

Forskaren Sofi Fristedt menar att kommunen har tagit del av hennes forskningsstudie men att i dagens utmanande läge, med så många behov som ska tillfredsställas, är det svårt för kommunen att göra speciallösningar. Samtidigt yrkar hon på att kommunens samarbete med Bergiusvägen inte alls är detsamma som vad Movadot erbjöd äldre döva.

Teckenspråk är dövas förstaspråk i Sverige och som det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja enligt Språklagen.
Foto: Emanuel Henriksson

Från statligt håll finns statsbidraget Äldreomsorgslyftet, vilket innebär att vårdpersonal under arbetstid får betalt när de ska kompetensutveckla sig inom språkkunskaper. Jönköpings kommun har inte lagt en enda krona från bidraget man tagit del av under varken 2024 eller 2025 till att utbilda vårdpersonal inom teckenspråk. 

Bland de drabbade vi intervjuat finns det en påtaglig oro kring deras situation och framtid. Frågan är om kommunen har en plan framåt när antalet äldre döva ökar i Jönköping. Vi kan inte undgå att återminnas det som Gordon Johansson sa till oss under vårt första möte: 

– I framtiden behövs den här insatsen och det är ganska bråttom. Alltså, jag är 84 nu. Vem vet när jag behöver äldreomsorg?

Reportrar

Scroll to Top